honeythisismyworld

jag tycker synd om människor som går ner sig i fördärv.
så lätt faller man dit, det gör vi alla någongång.
den stunden när man inte ser något ljus i tunneln.

men snart kommer solen igen,
de bekymmer som tryckt er tycks lätta som vindpustar från era axlar.
andetagen känns inte så tunga och ansträngande mer.

lösningen är att le, börja släppa in solsken i ditt hjärta igen.
ta allt med humor människor, ingen känsla slår ett riktigt pirrigt skratt.
ta inte livet så himla seriöst, livet är en resa, du bestämmer själv hur du vill ha färden?
I want an awesome life. I'm making my life fucking awesome.